arkiv

Månadsarkiv: april 2010

Jaha, nu var det sommar igen! April är snart slut, och då förväntar jag mig att detta irriterande växlande mellan årstider upphör… Så länge det är sommar.

När jag kom hem satte jag mig på balkongen med lite fika och en bok. Jag hörde fiskmåsarna skrika och kastade en orolig blick på mitt mellanmål. Det är synd att fiskmåsar inte tar hänsyn till lappar som berättar om vem som äger måltiden de siktat in sig på, kanske dels för att de inte kan läsa… Vad jag vet.
Jag fortsatte att läsa tills jag upttäckte att jag krupit ihop till en liten boll med händerna i fickorna och höll i boken med armbågarna samt huttrade för att det började bli så kallt. Då sprang jag in till vardagsrummet och tittade på film istället.

Nu har jag även gjort en ny spellista som jag kallar Sånna där låtar man bara får lust att lyssna på. Det är precis sånna där låtar som, i alla fall jag, bara helt random får lust att lyssna på. Det som gör denna spellista så fruktansvärt (not) speciell är att den är grön 😉 Jag vet att ohyggligt många av låtarna är tagna från min Get Happy-spellista, jag hoppas att du kan leva med det. Båda listorna uppdateras då och då. Observera att det som vanligt är ytterst nödvändigt att du har tjänsten Spotify installerat på din dator.

See You Soon!

När jag gick i mellanstadiet var det en trend att färga håret rött. Jag hakade på och i flera hår färgade jag om håret. När det sedan var trend att ha pagefrisyr, gick jag till mammas frisör och klippte kort, för första gången på mycket länge. Sen höll jag på att spara ut, fick slut på tålamod och klippte det kort igen, o.s.v. Till slut hade det växt till sig, och fram till igår hade jag lyckats sopa bort alla spår.
Tills idag. Jag har inte speciellt mycket tålamod, och när jag väl skulle klippa mig så ville jag ändra det ordentligt. Så det blev kort igen. Och guldblondt, det trodde ni inte, va?

Jag är så himla glad att jag har hittat en frisör som jag litar på (det var hon som klippte mig förra gången också). Tack!

Jag har börjat våga ta ut svängarna lite, exprimentera med mitt hår helt enkelt. Jag vet inte vad det beror på, men jag mår i alla fall mycket bättre av omväxling. Om det är något tips jag kan ge dig, så är det att våga.

Men nog med visdomsord, nu ska jag läsa lite, jag är ju fast i Twilightträsket, som jag kallar det igen. Fast på engelska, denna gång. Det läskiga att jag läste böckerna för första gången för exakt ett år sedan, så jag antar att jag vet vad jag har att se fram emot nästa vår också.

Ha det så bra! Och säg gärna vad du tyckte om frisyren.

Khaled Hosseini
Drama/Romantik

Jag har nu läst ut ännu en bok! Den handlar om två kvinnor, Mariam och Laila, som bor I Afghanistan och får vara med om hur landet förändras när regeringar byts ut.
Jag kom inte på någon annan bra kort sammanfattning. Förlåt.

Redan första gången jag läste boken fick jag ont i magen. Jag funderade på att lägga den på nattduksbordet och sluta läsa, men min svenskalärare som tipsat mig om boken lovade att den inte bara skulle vara mörk och dyster. Såhär i efterhand håller jag med, även om jag måste medge att den mest var dyster. Men den behöver faktiskt inte vara dålig för det! Dessutom slutade den lyckligt och en aning vemodigt, så man mår bra efter att ha slagit ihop boken för sista gången.
Vissa författare kan på något sätt trollbinda och göra så att det känns som om man har en personlig relation till huvudkaraktärerna. Oavsett längd på boken känns det som om man har följt med hela deras liv,  och så är det med den här boken. När jag ser tillbaka på den tid då jag har läst boken känns det som om jag har läst väldigt mycket på väldigt kort tid, för tro det eller ej, men två liv ryms på dessa 402 (om man bara räknar med själva berättelsen) sidor.
Den här boken är verkligen värd att läsa, med både ett bra språk och bra handling!

Ett sant sommartecken är att studsmattan sätts upp på familjens landställe. Så nu, när solen kikar fram bakom askmoln, var det självklart att den skulle monteras på baksidan av stugan.

Och det här är inte det enda tecknet på att det blir sommar, På min gård ser jag numera knoppar överallt! Det är sådana saker som förgyller min dag.

Jag har inte så mycket mer intellegent att bidra med… Jag har fyllt helgen med övernattning, sova bort hela 2012, äta vita bönor, gallopera skiiiiitfort, kollat på Monty Python mitt i natten med papap och planera samma persons födelsedag.

På sista tiden har jag gjort saker som inte riktigt är likt mig! Jag har…

  • Bakat två gånger på två dagar
  • Tagit mindre honung i téet (även om dosen knappast är hälsosam än)
  • Tagit promenader i vårsolen
  • Börjat gå och lägga mig lite tidigare
  • Helt plötsligt fått städlust
  • Sitter på balkongen och fikar

Det här är lite mystiskt. Nu sitter jag på balkongen med en STOR kopp te (mitt teberoende kommer aldrig att ge upp), en banankakabit och två chokladbollar (har tillagat samtliga själv) och njuter av solen. Jag är nämligen ganska säker på att den kommer försvinna lika kvickt som den har kommit, så jag passar på nu. Däremot är jag försiktig med att njuta lagom, ibland kan man få skulkänslor för att man inte har tagit vara på saker tillräckligt, och sedan försöker man ta vara på det så mycket att man inte mår bra.

På bussen idag pratade jag och Clara om förväntningar. Om att vi var försiktiga för att förvänta oss, för vi visste att vi bara skulle bli besviken i slutändan.
Jag vill verkligen inte att det ska vara så! Jag vill kunna förvänta mig mycket, för när jag förväntar mig något är jag glad. Jo, jag tror att jag ska ge ett litet löfte till mig själv att våga förvänta mig, som ett sätt att låta mig vara som jag är. Det är nog en av de saker jag är sämst på.

Hoppas ni har det bra i solskenet!
Macaronee

När jag läser om människor som gör extra god och lyxig frukost på helgerna för att de har tid, eller om sådana som bakar när de får en timme ledigt, blir jag så avundsjuk. Jag önskar att jag också var en sådan, men när jag är ledig så fyller jag min lediga tid med… Ledig tid. Jag tar det lugnt, chillar och relaxar.
Jag är en av de, eller kanske den enda, who knows, som trycker i sig frukosten på vardagsmornar. Inte för att jag är hungrig utan för att jag vet att om jag inte gör det så kommer jag vara halvt medvetslös av hunger vid lunchtid. Därför, på helgmorgonen, hittar jag ingen motivation till att äta frukost. Vadå, jag kan äta när jag vill och jag är inte hungrig nu! Därför blir det en kopp te och sen ut och hitta på något.

And now to something completely different: Jag har lärt mig att skriva ett blogginlägg via Word. Inte en särskilt stor bedrift, i och för sig, men i alla fall. Det är toppenbra, nu kan jag bestämma typsnitt och storlek, lägga in bilder på bättre sätt, o.s.v. (oj, vad ofta jag skriver och så vidare). Sedan kan jag också skriva fast än jag inte är online, nu till exempel sitter jag i bilen och skriver. Jag mår lite illa, för jag lider av en hemsk åksjuka, men jag har lärt mig att koppla bort det. Men jag kan såklart inte posta det innan jag har tillgång till internet.

Jag gjorde ett ganska dumt misstag och drack en kopp kaffe innan jag skulle gå och lägga mig. Det var väldigt väldigt väldigt gott, men också väldigt väldigt väldigt osmart av mig eftersom jag inte kan somna efter att ha fått i mig lite koffein. Klockan halv sju satt jag i min säng och lyssnade till fåglarna som sjöng, klarvaken. Jag hade nästan gett upp hoppet att ens somna de senaste 24 timmarna, så jag till slut slumrade in, för att vakna klockan halv 12. Jag är mycket medveten om att jag totalt vänt på dygnet och det kommer att bli ett helvete att vrida tillbaks det. Men vi funderar på att sätta upp studsmattan i helgen, och sedan ska jag rida imorgon, så förhoppningsvis kommer jag att vara både så fysiskt utmattad, men också det faktum att jag inte har sovit ordentligt på någon månad borde hjälpa.

Och en sista grej angående bloggen: Jag har bytt header och skrivit ”Macaronee” på. Feedback uppskattas J

Ha en fortsatt bra lördag, och ett fortsatt bra liv!
Macaronee

”Skräckis” (lägg märke till citattecknen)
Eng. tal

En ledig torsdag och några kompisar skulle sova över. Paranormal Activity kändes i alla fall för mig som en överdrift, men Drag me to Hell hade jag hört inte var så läskig. I och för sig säger alla att de inte blev skrämda av skräckfilmer för att vara ”coola”, men när ganska många hade gett den halvtaskiga betyg, så vågade vi hur som helst se den, efter att ha tryckt ihop oss fyra stycken i min soffa.
Sedan började filmen. Okej… Jaha… Nejmen… Sluta! Den här filmen är den sämsta skräckfilmen jag har sett, jag överdriver inte! Clara hade en teori om att det var en parodi men… Nej, den var dålig då också! Den var fördomsfull dessutom! Och sen så, vips, ett ”oväntat” slut. Och så lite smygreklam på det.

Vill du ha ett gott skratt, se den. Vill du bli skrämd tycker jag, som visserligen är väldigt lättskrämd samt lättlurad, på Dark Water.

Flummig saga, 3D
Eng. tal

Efter att inte ha gjort så mycket på en hel dag så stack jag och min far till Rigoletto. Är det något som man bara måste se så är det ju Alice i Underlandet, i 3D. Så vi satte på oss glasögonen (som man förövrigt inte får ha på sig i solen, det kan tydligen förstöra ögonen).
Den här filmen är, som många redan har sagt, mer av en fortsättning på Alice i Underlandet. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag har varit mycket okulturell och bara sett Disney-filmen, men det har jag också sett c:a tretusen fyramiljoner trehundrasjuttiofemton gånger.

Hur som helst, i börjar tyckte jag att sminkningen på lilla Alice var lite dålig, men sedan ryckte den upp sig. Jag skäms lite över att jag tycker att mr Depp spelar skitbra, att jag känner igen mig i Påskharens sätt att tänka och att jag tycker att bakgrunden är bra animerad. Kläderna fina, bra skådespelare och bra 3D-effekter. Ja, mobba mig bara!
Den kritiken jag vill ge riktas mot glasögonen: I framtiden vill jag se 3D-glasögon där man inte stör sig på att bilden reflekteras på plastglaset!

Jag tror att 3D-tekniken har en lång väg kvar att gå, men vi har också kommit långt sedan vi hade en grön och en blå plastbit som ärligt talat inte fungerade sådär jättebra. I framtiden verkar det som om de flesta filmerna som visas blir i 3D. Kanske det är en kortvarig trend, kanske kommer vi i framtiden att skratta åt att vi satt och såg på platta skärmar.

Jaha, så var det fint väder igen. April, april! Ska strax sticka iväg till jobbet (mogen jag är), men ville fira av ett inlägg först.

Igår gick jag upp med tuppen (klockan 11) och var hemma i trevliga, trygga, mysiga, härliga, gamla, välkomnande Stockholms famn. Jag tog två steg innanför ytterdörren, innan jag sprang ut igen och träffade vänner. Swosch, in på ett fik, swosch, hem till Klara, swosch, så började hårtoningskartonger plockas upp ur H&M-påsar.

                                                                                                                                         

 

 

 

Nej, nu måste jag sticka! Ha en bra dag!