Novembertankar

Idag är det första dagen på min favoritmånad. November är nog den mest gråa och tråkiga månaden som finns, egentligen, för den är liksom mitt i terminen, på samma sätt som onsdag är den tråkigaste dagen på veckan eftersom den är mitt i. Men jag börjar i alla fall nedräkningen, och idag är den exakt 28 dagar kvar tills jag får köra moppe. Fast, jag har redan lagt upp en nogrann planering för körkort: Jag ska inte sikta in mig på moppe, eftersom den går så himla långsamt och jag inte alls har råd med en moped, så siktar jag in mig på lätt motorcykel nästa år istället.

Här kommer lite bilder från helgen:

Tagna med samma gamla Canon PowerShot SX110 IS.

Fick igår reda på att Little Big Planet 2 är på väg. Jag blev barnsligt överlycklig och trots att det var ett år sedan jag spelade LBP sist längtar jag så himla mycket till Januari 2011.

Nu ska jag lyssna på musik och fika lite. Mitt nya favoritte är Studio 54, det går nästan inte att göra det äckligt. Kram!

Heavy Rain ++++

Deckare
18+
Eng. tal

När jag köpte det här spelet trodde jag att det skulle vara ett i mängden, ett äventyrsspel där man fick växla karaktärer litegrann, inte överbra grafik fast kanske lite mer blodigt än de spel jag vanligtvis köper. Det som intresserade mig var att jag hade hört att varje val man valde påverkade handlingen.
Så får man börja med att gå runt lite med Ethan Mars, han som senare blir lite av huvudpersonen. En pappa med fru och ett stort hus. Väldigt idylliskt. Tills en av hans söner dör.

Jag kan inte berätta mycket mer om handlingen, eftersom det är helt beroende på hur du väljer att spela. Dock finns det fyra personer som man får spela för det mesta: Madison, enda kvinnan som man får spela, som är en överdrivet perfekt ung kvinna som har väldigt ”speciell” gångstil och blandas in i det hela. Shelby, mullig detektiv som tagit sig an fallet. Norman, FBI-snut med väldigt coola solglasögon och beroende av någon konstig drog. Och så pappan Ethan förstås. Allihopa försöker få fram vem som är Origamimördaren, som mördar barn genom att dränka dem i regnvatten och sedan lägga en origamifigur och en orkidéblomma på deras bröst.

När man får styra personerna in i minsta detalj, blir man fäst med dem och det här spelet följer efter en. Förutom ett väldigt bra spel är det också en fantastisk story, och jag kunde inte lista ut det förrän jag såg på origamifiguren som man får vika i början av spelet och själv lade ihop alla ledtrådar. Grafiken är väldigt bra ibland, men vissa gånger ganska usel. Det största minuset, som gör att det här spelet inte får full pott, var att det var väldigt, väldigt kort. På en inte alls så jätteintensiv vecka tog det slut. Besviken satt man i soffan och undrade om det skulle komma ännu en twist, men den enda twisten var eftertexterna. Ett STORT minus! Däremot tänker jag spela om spelet, för efter att ha spelat om slutet (jag råkade mörda Madison, och det tyngde mitt samvete lite) förstod jag att det fanns fler lösningar än vad jag trodde.

Need For Speed: Shift +++

Ett till spel i serien Need For Speed, den här gången har de satsat på banracing och kanske lite mer realistiskt.
Grafiken är riktigt bra, specielt när det gäller speglingar i lacken o.s.v. och en kul effekt är att när du krockar förlorar du fokus och skärmen blir svart-vit. Du kan även montera ihop nya bilar själv och låta kreativiteten flöda när du väljer färg.

Men en ordentlig miss är att du barkan spela en och en på samma konsol, men om du spelar online kan du spela flera.

Alltså, ett bra spel i väntan på GT5 som bara verkar skutas upp hela tiden. Frågan är om det efterlängtade nästa spel i serien Gran Turismo verkligen lever upp på förväntningarna som stiger för varje timme?