Efter mycket om och men har jag till slut lyckats se ljuset bakom den enorma högen läxor av alla olika slag och kan äntligen sätta mig ner och lägga ner tid på annat, till exempel redigera lite bilder från jullovet. Så, som jag har lovat, bjuder jag på lite tropiska bilder som verkar allt mer avlägsna.

Jag ser nu att det inte alls blev så mycket dokumentation från den sista delen av resan, av förklarliga skäl. Att ligga på stranden och läsa Hungerspelen (shiet vad bra de är!) kan ibland vara mer tidskrävande än man tror. Vi gjorde hur som helst totalt två små äventyr, det första åkte vi båt ut med en flod och återvända till hotellet med diverse kanelprodukter.

Nästa utflykt var till ett sköldpaddsreservat (om det ordet finns…). Det var mer gulligt än lärorikt.

Men bara för att man sitter fast i en mysig solstol betyder det inte att man går miste om naturen.

Je faut faire mes devoirs de francais maintenent. Au revoir, mon ami!

Så där – Dags för andra delen av vår resa när vi ville upptäcka naturen lite mer. Vi åkte som sagt söderut för att åka lite safari i vad vi senare skulle förstå en väldigt, väldigt illa medfaren jeep. Men det var bara att hålla sig fast för brinnande livet och försöka byta objektiv så gott det gick i den skumpiga bilen.

Det finns seriöst påfåglar överallt i Sri Lanka. Överallt!

Av alla djur man kan tänkas stöta på i detta land är Makaken förmodligen den jag är räddast för. Alla andra har liksom vett nog att inte attackera en fem gånger så stor varelse.

Jag inser att man kan tro att bara för att det inte syns några andra människor i några av bilderna, så betyder det att vi var i princip ensamma ute i vildmarken. Tänk igen!

Den här kön var för att se leoparden – På kanske hundra meters håll. Bilden ni såg var både beskuren och tagen med ett teleobjektiv. Kanske borde man sadla om till dokumentärfotograf istället…?

Å herre vad mycket bilder det blev! Resten av bilderna togs under de dagar vi slappade och gjorde enstaka utflykter, men de får du se nästa gång, såhär kan det ju inte fortsätta!

Pssst! Jag publicerar vissa av bilderna i förväg på min tumblr.

Efter totalt 28 timmars restid som inkluderade förseningar, tre olika tidzoner och alldeles för lite sömn hasade jag efter nästan två veckors runtresande i Sri Lanka in i min hall igen.
För dig som inte vet någonting alls eller väldigt lite om denna vackra ö men ändå är intresserad så börjar jag innan den traditionella fotobomben med lite fundamental fakta om denna ö:

1) Sri Lanka är ett eget land och tillhör alltså inte det enorma grannlandet Indien. De har ett eget skrift- och talspråk, även om deras accent för ett otränat öra är nästintill identiskt med Indien.

2) I drygt 25 år utkämpades ett inbördeskrig i framför allt norra delen av Sri Lanka mellan regeringen och de s.k. Tamilska Tigrarna, som nådde sitt slut 2009.

3) Den mest utbredda religionen i Sri Lanka är Buddhism och det finns väldigt många stupor och tempel att se om man är intresserad (typ jag).

4) Sri Lanka är ett av de länder som drabbades absolut värst av tsunamin 2004. Vissa säger att nästan 40 000 människor omkom – det är mer än fyra gånger fler än i Thailand. Vi reste längst de värst drabbade kusterna och möttes gång på gång med minnen från naturkatastrofen.

Så, nu när du har lite kött på benen och förhoppningsvis inte är uttråkad, bered dig på fotoserie 1.0 som innehåller foton från första delen av resan när vi mest upptäckte kulturen och människorna. Fotobomb 2.0 innehåller bilder från safarin och en liten sammanfattning. Deal?

Så, första stoppet var Negombo, där vi stannade en natt för att mestadels sova. Därefter åkte vi mot Kandy, norröver, men stannade på vägen för att kolla på lite elefanter.

Uppe i Kandy (alltså sött namn?) gick vi på Buddha-museum där guiden påstod att jag var upplyst och tyckte jag skulle meditera mer, samt tittade på väldigt färgglad dans.

Efter en natt där fortsatte vi norrut mot Nuwara Eliya (uttalas Norelia), där det är ungefär lika varmt som Sverige på våren och det finns hur mycket teplantage som helst.

I Sri Lanka är teet extremt starkt, ”riktig” mjölk är ersatt med pulver och honung är inte direkt vanligt, så även jag, som hardcore tedrickare, måste jag erkänna att jag tycker bättre om den söta, mesiga brygden här hemma.

Vi bodde på ett ställe som var lite för likt hotellet i The Shining för att vi skulle känna oss bekväma.

Sedan begav vi oss ner mot varmare kuster och jag roade mig själv med att ta kort på utsikten och lyssna på Institutet.

Sedan begav vi oss ut på nya äventyr i en obekväm jeep, men… Det sparar jag. Nu ska jag sova bort lite av jetlagen och kanske plugga lite. Kanske.

Så, efter några manipulerade foton och arga bokrecensioner är det äntligen höstlov. Typ. Själv fyller jag ledigheten med Mylo Xyloto, Smosh och promenader på ett bäcksvart söder klockan halv sju. Vad hände med ljuset, egentligen? Innan solen försvann hann jag ta lite bilder på några av världens finaste människor.




Och så en bild på mig. Bara för att.

Jag vet att det är många som är mitt uppe i gymnasie-stressen just nu, så det här är till dig som letar och känner sig lite smått vilsen: Andas och välj med hjärtat. Gör ditt bästa och sök till skolan där du känner dig trygg. Med facit i hand hamnade jag helt rätt och jag behövde inte alls ligga sömnlös och stirra mig blind på intagningspoäng. Om jag kunde skulle jag ge dig en stor kram och starta ett gymnasium för alla som inte kan välja, men jag är rädd att det inte vore bästa lösningen heller.

Ta tillfället i akt och ta igen lite förlorad sömn nu, alternativt häng inne på tumblr istället! Vi ses när jag tycker det har passerat alldeles lagom många gråa dagar.

När jag bytte kalender i början av terminen missade jag av misstag att lägga över en extremt viktig händelse. En händelse så viktig att jag inte förstår hur den gick förlorad mellan alla viktiga datum, ett så viktigt datum som kräver ett så enormt förberett firande att jag skäms enormt över att erkänna att det helt passerade utan att jag ens noterade dess frånvaro.

Skämt åsido – Den första september för två år sedan lade jag upp mitt första inlägg på den här hemsidan. Jag kan väll inte säga att det var de absolut djupaste inläggen som publicerades då, men det var vad min värld handlade om då och ärligt talat, hur mycket djupare är mina inlägg idag?

Här kommer i alla fall lite bilder (och tillhörande text) från året som gått sedan jag senast firade med en resumé. Sedan dess har jag…

… Upptäckt tjusningen med bilar samt motorcyklar…

… och GIF:ar.

… Tittat på Twin Peaks inte mindre än TRE gånger!

… Rest!

… Och återvänt hem igen.

… Haft fruktparty som om det inte fanns någon morgondag!

… Bytt frissa en jäkla massa gånger.

… Slutat på skolan jag gått på i fyra år…

… Varit på landet.

… Och, sist men inte minst, börjat i en ny skola. Tyvärr vägrar min dator acceptera att jag laddat ner program för att öppna RAW-filerna från Nikon-kameran, så det kommer dröja ett litet tag innan jag får ordning på det.

Tills dess – Ta hand om dig och håll tummarna för att vi inte behöver ta fram de riktigt varma vinterkläderna riktigt än.

Okej, så jag vet att jag har varit dålig på att sätta på datorn. Och det blir ju inte lättare när det känns som om etthundrafemtioentusen saker vänta där under skärmen. Nu har jag hur som helst tagit mod till mig och tänkte dela med mig av tankar och bilder från de gågna veckorna.

En helg åkte jag och familjen till landet och jag kunde inte låta bli att göra ett ytterligare försök med macroobjektivet. Enbart för pedagogikens skull, såhär kort skärpedjup talar vi om.

Det är minst sagt galet svårt! Fast… Visst är den mycket gulligare när man ser att den har som små tassar.

Sen tog pappa över…

Annars fortsäter jag plugga och fika med min underbara klass samt parallelldito. Ta hand om dig så ska jag försöka uppdatera med fler bilder, och på sikt även skoluppgifter.

Eftersom sommaren numera räknas som slut lägger jag upp spellistan med låtarna som följde mig genom de varmaste månaderna. När jag tycker att vädret är som allra höstigast så lyssnar jag på den och låtsas som om det inte alls är höst än.

Listan är döpt MC eftersom jag lyssnar på den när jag åker motorcykel. När man tänker på det kan man nästan höra att musiken passar till just det ändamålet. Jag har dessutom spenderat en stor del av sommaren på hojen (fint ord, eller hur?). Det är mycket arenarock, och mycket Two Door Cinema Club. För att de är bäst.

Klicka här!

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.